Då är vi där igen. Yttligare en livskrivs och än en gång försvinner facebook. Jag vill inte veta vad alla andra lyckliga människor gör i sina liv. Jag vill inte ha någon kontakt med dom som inte kan höra av sig på telefon. Gaah, är så trött på internetkontakt! Leva i nån jävla fantasivärld. Jag lever nu!! Mest liggandes i soffan och försöker att koncentrera mig på något.

Undviker att tänka..då gör det ont.

Känns underbart att ha fått spendera pengar på jättefina klänningar.

Nånting är fel men jag kan inte riktigt peka på det. Men det får mig att inte stå ut i det här huset och jag gör allt för att komma härifrån. Går ut på promenader, gymmar, spenderar mina helger med Vanessa.

Jag känner ingen glädje att umgås med barnen längre och jag och hostföräldrarna har kommit väldigt långt ifrån varandra. Vi pratar knappt med varandra.

Saker som jag har stått ut med börjar nu gå mig på nerverna.
Det första jag hör när jag vaknar på mornarna är barnskrik, det sista jag hör på kvällarna är barnskrik, jag vaknar upp mitt i natten av barnskrik. Barnen sover inte egenom en enda natt. Nu i skrivandes stund så skriker barnen ut sina halsar på nedevåningen. Jag har inte kunnat sova ordentligt på månader och jag känner mig så trött psykiskt att jag gick och köpte receptfria sömnhjälpmedel vilket verkar hjälpa.

Jag vill bara få komma hem och vara med min familj!

Kör fö faa-aan! Nu får ju tiden ta och rappa på lite. Ska snart gå och handla min middag. Hade cravings för tonfisk och avokado så det får det bli...med massa salt. Direkt efter jobbet kommer Vanessa och plockar upp mig och vi drar till gymmet för att sedan gå ut och dansa och andas in mansaromer :)

Yeeey, nu kan jag få lite pepp på löpbandet.

Jag har varit ute och prommenerat varje ledig stund jag haft nu under en period så mina lår klarar knappt att hålla mig uppe. Nu räcker det för idag! Ikväll blir det idol och undanflykts-sms.