Något att kämpa för

Känner mig inte så engagerad i bloggen nu. Jag är så uppe i mitt eget.

Har bråkat med en vän eller det var iallfall vad jag trodde hon var. Men denne har visat nu att hon hellre bråkar med mig än bara är just min vän. Hade det här hänt för ett halvår sen hade jag blivit ledsen och uppgiven men nu känner jag bara "jag behöver inte dig" därför låter jag henne gå.

Jag känner mig starkare.

Var på möte idag med aupairgrejsen och nu vill jag bara få allt att gå så fort som möjligt. Tjoffs, så lämnar jag allt bakom mig och sticker härifrån.

Imorgon ska jag börja fixa referenser. Tänkte fråga min gamla lärare, inte för att jag tror att hon har så gott att säga om mig men det är alltid nått...


Kommentarer
Postat av: johanna

Låter inte så roligt de där med vännen:( Jag har kännt något liknande, att jag bråkat med folk blivit besviken, arg så nu sista året på gymnasiet har ju jag verkligen kollat på alla utbildningar som finns bortanför jkpg bara för att dra ifrån alla. Här är jag nu i piteå, gav de jag inte gillar fula fingret sen drog jag. Allt är som att börja leva på nytt, kände liksom ingenting eller någonting för någon här uppe. Var bara att börja om på en ny spännande vänskapskrets, och tro mej det är skönt! och det är då man verkligen inser vilka som verkligen finns kvar sen, så jag hejar på dig tror du skulle ha jätte kul som aupair=)

2009-10-11 @ 21:44:04
URL: http://my_dancingfeet.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0